Färdplan för ökad forskning och innovation inom underhåll av järnvägsfordon

Rapport, 2015

KTH, Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har av Trafikverket fått uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underhåll av järnvägsfordon. Det är föreliggande färdplan som ingår i Trafikverkets satsning Morgondagens depåer. Färdplanen ska ligga till grund för en strategi och förslag på utveckling för kostnadseffektivt fordonsunderhåll med de förutsättningar som råder i Sverige, med avreglering och många aktörer i branschen likväl som speciella klimatförutsättningar. Trafikverket har uppmärksammat att frågor om depåer och fordonsunderhåll inte alltid hanteras på ett bra sätt för att utveckla järnvägssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det behövs dock ett övergripande systemansvar och incitament för att leda processen framåt mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska järnvägssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor utformas för att bidra till en säker och pålitlig tågtrafik i Sverige? En litteraturgenomgång har genomförts för att visa var den internationella forskningsfronten står. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underhåll av järnvägsfordon inte är ett genomarbetat forskningsområde, utan det kan bli ett svenskt ”pionjärområde” där universitet, högskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling. Denna färdplan föreslår ett antal olika områden som skulle behöva ökad forskning för större kunskap och kompetens. Var ska depåer för person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i jämförelse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke på fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i depåerna utformas för effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad järnvägssektor med olika operatörer, vagnägare, depåägare samt underhållsleverantörer på olika långa kontrakt. Hur ska detta organiseras på ett stabilt sätt med långsiktig ekonomisk bärkraft för samtliga parter? Arbetet går att dela upp i avhjälpande och förebyggande underhåll; i depå eller mobilt, med säkerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underhåll. På vilka olika sätt går det att utvärdera samt utveckla modeller för att prognostisera behovet av underhåll enligt ovan nämnda variabler? Målet är att ta fram vetenskapliga metoder för att effektivisera fordonsunderhåll för järnvägstrafiken på ett optimalt sätt. I färdplanen rekommenderas en strategi för fordonsunderhåll: Trafikverket ska verka för att efterfrågad funktion i det svenska järnvägssystemet uppnås, inkluderande kostnadseffektivt underhåll av både infrastruktur och fordon. Hög driftsäkerhet är attraktivt för resenärer och godskunder och har ett värde och motiverar ett samhällsekonomiskt synsätt på underhåll av järnvägsfordon. Tillståndsövervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll för förebyggande underhåll. Öka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillståndsövervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon. Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon bäst fördelas och utvecklas för ett mera kostnadseffektivt underhåll av järnvägssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall mäta och att uppmätta storheter kan länkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur. Utred flödet och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderhåll (kritiska aspekter). Utveckla distinktionen av säkerhetsnödvändigt underhåll och komfortrelaterat underhåll. Verka för tydliga och rimliga ”spelregler” för aktörer inom fordonsunderhåll. Förbättra nätverket bland dessa aktörer, inte minst kring tekniska frågor. Skapa ytterligare incitament för effektivt fordonsunderhåll genom att se över kostnader och intäkter i intressentkedjan mellan de primära kunderna och de som kan åtgärda problemen. Lyft fram goda exempel (best practice) på väl fungerande fordonsunderhåll. Låt universitet och högskolor få en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen. Detta bör ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom området underhåll för järnvägsfordon. I denna färdplan föreslås även ett antal olika forskningsprojekt och -områden som skulle kunna utvecklas i ett sammanhållet forskningsprogram.