CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Buvniecibas un zinatnes vertesana augstskolas

The evaluation of civil engineering at universities

Ralejs Tepfers (Institutionen för bygg- och miljöteknik, Konstruktionsteknik)
Latvijas buvnieciba. Celvedis buvniecibas nozares vaditajiem (1691-4058). 2, p. 126. (2008)
[Artikel, övrig populärvetenskap]

Värdering av byggnadsteknisk forskning och utbildning Problemet för byggare i relationer med omvärlden kan sammanfattas som följer: Folk ”vet allt” om ”denna enkla bransch” och om det uppstår problem, då beror det på ”bristande kompetens”, och slutligen ”byggeri är en gammal och väl beprövad teknikgren”. Föreställningar om byggeri inverkar på hur byggnadsteknisk undervisning och forskning värderas vid universiteten. Det är idag mode att rangordna universitet och det sker genom att räkna antal Nobel pris, antal publikationer, antal citerade publikationer, antal patent och dylikt. Sådan bas för utvärdering gör att byggnadsteknik kommer i en mycket ogynnsam position. Alfred Nobel glömde nämligen att belöna sin egen profession och därmed kan byggare inte få Nobelpris. I de flesta discipliner blir slutresultatet av ett forskningsprojekt en publikation som förhoppningsvis citeras ofta. I byggeri slutar inte utvecklingsproceduren med publikationer utan normkommittéer tar över och sublimerar kunskaperna i koder för tillämpning i byggeri. I nationella och internationella kommittéer deltar forskare, praktiker och statens tjänstemän. Där sker utbyte och diskussion av idéer, ny kunskap förs fram, som ännu inte har publicerats. Om denna kunskap införs i norm blir den kanske inte heller publicerad i journaler utan förblir forsknings rapporter. I kommittéerna sker dagsaktuellt kunskapsutbyte som ligger ett á två år före den publicerade kunskapen. Därmed blir antalet publikationer mindre i byggeri och samma med antalet citat. Byggeriet har få patent. Kunskaperna är öppna av tradition och konkurrens sker med bättre metoder och organisation av arbetet och dessa kan inte patenteras. Byggeri kommer därför i bakvatten vid dessa utvärderingar. Väsentligt för nivån inom ett kunskapsområde vid ett universitet är att det finns en driftig person med kreativa idéer. Storleken på gruppen och laboratoriet är inte avgörande. Många av universiteten rankade högt är svaga i byggeri. Vem har hört talas om insatser från MIT i byggeri? Viktig byggnadsteknisk utveckling har skett i Europa, såsom skapandet av FEM, spännbetong, mm och det har inte alltid skett vid stora universitet. Jag fick vid ett tillfälle ta över en student i byggnadsmaterial från det högt värderade ETH i Zürich, som önskade fortsätta studera på Chalmers. Vid utvärderingen av hans examina lämnade han in kursmaterial från ETH och det var ganska rudimentärt. Jag har besökt och uttryckt beundran för ETH:s utomordentlig välutrustade byggnadstekniska laboratorium och professorn där Peter Marti kommenterade: ”The big labs do not have the big ideas”. Han har erfarenheter även av arbete i små förhållanden. Personalen i stora laboratorier är upptagen av sin laboratoriekapacitet och är inte kreativ. Kunskapsnivån vid byggutveckling är knuten till människan och inte alltid till antal personer i gruppen och anslagets storlek. Formella och informella framgångsrika grupperingar kan skapas med hjälp av Internet. Det är riktigt att den akademiska dialogen i Amerika är mera livlig och utvecklad, medan i Europa ligger byråkratin tung över institutionerna. Men i t ex betongteknik sker den utvecklande dialogen i normkommittéerna, såsom fib Fédéretion Internationele du Béton. I östra Europa har i allmänhet studenterna bättre matematikkunskaper, som dock inte alltid förenas med motsvarande materialförståelse. Münchens Tekniska Högskolas förutvarande professor Hubert Rüsch har sagt: ” Es wird viel zu viel gerechnet und viel zu wenig gedacht” ( ”Det räknas på tok för mycket och tänks alldeles för lite”). Universiteten i olika länder har egen karaktär och profil. Till exempel forskarna i Nederländerna är starka i teori med god materialförståelse samtidigt som de med båda fötterna står stadigt i praktisk tillämpning. Kunskapsnivån, undervisningen och forskningen vid universitetens olika institutioner har toppar och dalar och en medel värdering säger inget om nivån i ett enskilt ämne. Byggeri skiljer sig från andra ämnesområden på väsentliga punkter och det förstås inte av andra discipliner vid universiteten och folk i allmänhet. Många har blandat sand, sten, cement och vatten och betongen blir hård. Därmed ”kan man” betongteknik! Det blir besvärligt att lära ut betongteknik till studenter, då de tror att de redan vet, då de redan har blandat betong och lyssnar inte. Man måste anstränga sig för att få igenom information om att idag är betongteknologi nanoteknologi, dvs. vi flyttar och ordnar om atomer i mixen för att behärska egenskaperna. Det finns en nedlåtande attityd gentemot byggeri och kanske särskilt betongteknik. Alla tror att det är enkelt och att de kan. Jag anordnade ett seminarium på Chalmers när fiberkompositer blev aktuella för betongteknik därför att syntetfibrer blev billiga. Förutom byggare inbjöds mekanister, då de hade arbetat med fiberkompositer sedan ett par dekader och vi hoppades att kunna lära från dem. De frågade överlägset, vad behövs? Vi har allt. Det vi behöver är kunskap om fiberkompositer som tål väta, temperaturändringar, betongens pH 14, klorider, solljus och vi måste garantera beständighet åtminstone i 100 år. Det blev tyst och ett erkännande kom att de tyvärr inte kan bidra. Vi var ensamma med våra problem. Byggeri lider av felaktiga föreställningar om byggteknik hos folk som tror att det är enkelt och de kan. När Volvo tillverkar bilar så bygger de många prototyper innan modellen släpps på bandet. I byggeri är den första prototypen slutobjektet. Det finns bara en Öresundsbro osv. Därför bör man inte förundras över att det uppstår problem. Även när man bygger ”helt identiska” hus, så är inte grunderna lika och det påverkar konstruktionen. Vi byggare måste föra ut budskap om att byggeri inte är som andra discipliner och att byggteknik är högteknologiskt och tillämpar nanoteknologi. Ralejs Tepfers

************************************************************
Ralejs Tepfers, Professor emeritus Department of Civil and Environmental Engineering Structural Engineering, Concrete Structures Chalmers University of Technology SE-412 96 Göteborg Sweden Phone: +46 (0)31 772 1991 Fax: +46 (0)31 772 2260 E-mail: ralejs.tepfers@chalmers.se E-mail: ralejs.tepfers@tele2.se
************************************************************

Nyckelord: Byggeri, forskning, undervisning, värdering



Denna post skapades 2008-03-31. Senast ändrad 2008-06-27.
CPL Pubid: 69735

 

Institutioner (Chalmers)

Institutionen för bygg- och miljöteknik, Konstruktionsteknik (2005-2017)

Ämnesområden

Samhällsbyggnadsteknik

Chalmers infrastruktur