CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Rivning av kv Röda Bryggan

Ola Nylander (Institutionen för arkitektur)
Göteborgs posten 20161009, (2016)
[Artikel, övrig]

Riv inte kvarteret Röda bryggan Kvarteret Röda Bryggan, vid Pustervik, är ännu ett kvarter i Göteborg med unika gamla hus som är rivningshotat. Strax före sommaren presenterade Göteborgs stadsbyggnadskontor en plan som innebär rivning av nästan hela kvarteret. Anledning till att riva är att fastighetsägarna vill bygga högre hus än de gamla två- till tre våningar höga husen Det är svårt att förstå hur vanligtvis kunniga politiker i byggnadsnämnden funderat när de har godkänt förslaget till rivning av nästan hela kvarteret. Ännu svårare att förstå att fastighetsägarna inte tar ansvar för stadens historia och kulturvärden. Göteborg har en skatt av gamla hus och kvarter. Trots att det revs mycket under 1960-talet finns unika delar av kvar i byggnader, torg och gator som berättar om stadens utveckling och historia. Att ha historian närvarande och samtidigt blicka framåt och våga förändringar är en fin men nödvändig balansgång. Numera borde vi självfallet veta bättre och vara varsamma om de få hus som ändå står kvar. Men för kvarteret Röda bryggan blir det istället tvärtom. Namnet kommer från att det en gång var den plats i hamnen där tegel lassades och lossades. Kvarteret var det första som bebyggdes utanför vallgraven när fästningsmurarna revs i början av 1800-talet. Röda bryggan är med på 1862 års Göteborgskarta. Det är samtida med att Stora teatern stod klar längre norrut i Allén. Men innan stadsplanen för Vasastan var klar. Tre av husen i kvarteret är från 1860-talet och tidstypiska representanter för Göteborg i mitten av 1800-talet. En tät och låg kvartersstad och en epok varifrån mycket redan är rivet. Kvarteret Röda bryggan har en fin stadsbyggnadsskala och samverkar med Esperantoplatsen, Fiskekyrkan och fästningsmurarna från 1600-talet på andra sidan vallgraven. Det är låga hus i 2-3 våningar. Murade med det typiska gula göteborgsteglet som idag 150 år senare har blivit mörkt murrigt gult. På äldre foto är samtliga hus mot Brogatan i två våningar. Hörnhuset mot Pusterviksbron har byggts på med en våning och fått en slät putsad fasad. Tyvärr har många av de spännande detaljer kring fönster, takfot och listverk som kan ses på äldre foton, knackats ned i fumliga moderniseringsförsök under 1930- och 40-tal. Men på tegelhuset mot Brogatan finns alla eleganta detaljer kvar. I början av 1980-talet revs de norra delarna av kvarteret där krogen och spelstället Röva låg. Ett nytt kontorshus byggdes. Inte lika fint som sina äldre grannar, men ändå med viss respekt för volym, material och höjder. Arkitekterna på stadsbyggnadskontoret har tagit fram en ny stadsplan där de gamla unika husen föreslås ersättas av höga och anonymt slätstrukna hus. Arkitekter och planerare talar om att bygga blandstad, fast i kvarteret Röda bryggan blir det tvärtom. Blandstaden rivs och förslaget och ersätts med blandstadens motsats, bara dyra bostäder och ett fåtal lokaler och kontor. Men kanske det finns en mycket enkel förklaring till hur rivningsplanerna för kv Röda Bryggan kommit till. En kollega som bytt bransch och nu börjat jobba inom byggsektorn satte fingret på fenomenet då han berättade om den girighet han överraskats av i sitt nya jobb. Kanske min kollega stött på de fastighetsägare som äger husen i Röda Bryggan? De har sedan länge drivit en motbjudande kampanj för att kunna höja exploateringen i kvarteret. Det är en lika enkel som vanlig affärsidé i fastighetsbranschen att köpa ett gammalt hus, 2-3våningar och sedan sälja det dyrt. Det hela utgår från att ett gammalt hus i två våningar är relativt lågt värderat. Men om du som fastighetsägare kan få en ändring gjord i stadsplanen som tillåter dig att bygga ett högre hus kan du sälja samma fastighet till ett mycket högre pris. Det kallas fastighetsutveckling och ger en busenkel jackpot. Det svåra är att få myndigheterna att ändra i stadsplanen. Det gäller att övertyga stadsplanearkitekter och politiker. Ett vanligt argument i samtalet med stadsplanearkitekten är att ett högt hus blir ett stiligt landmärke för Göteborg. Något unikt som Göteborg inte får gå miste om. Om stadsplanearkitekten ändå inte ger med sig är politikerna nästa måltavla. Då brukar argumenteringen istället handla om att lösa bostadsbristen. Med ett högt hus blir det många nya bostäder och man är med och hjälper till i bostadsbristens Göteborg. Vilken politiker kan säga nej till det? Dessbättre brukar politiker och stadsarkitekten inte låta sig luras, man har hört argumenten många gånger. Men i fallet Röda bryggan lyckades fastighetsägarna med sina argument och övertalningsmetoder. Om planen som nu har presenterats godkänns blir det stora vinster. Det pris man en gång gav för det gamla låga huset var satt efter antal våningar och kvadratmetrar. Med tillstånd att bygga ett högt hus höjs prislappen avsevärt.

Nyckelord: Arkitektur, ekologi, historia



Den här publikationen ingår i följande styrkeområden:

Läs mer om Chalmers styrkeområden  

Denna post skapades 2016-11-28.
CPL Pubid: 245689

 

Institutioner (Chalmers)

Institutionen för arkitektur

Ämnesområden

Building Futures
Hållbar utveckling
Annan naturvetenskap
Annan humaniora

Chalmers infrastruktur