CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel - Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik

Birgit Landquist ; Maria Nordborg (Institutionen för energi och miljö, Fysisk resursteori) ; Sara Hornborg
Uppsala2016. - 68 s.
[Rapport]

De nya kostråd som Livsmedelsverket publicerade i april 2015 tog även hänsyn till miljöaspekter, förutom närings- och hälsoaspekter. Den här rapporten sammanställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alternativt konventionellt bör lyftas fram. Projektet har genomförts i två delar. Del 1 består av en sammanställning av svenska rapporter från bland andra SIK och SLU, där skillnader i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel har studerats. Del 2 består av en sammanställning av skillnader i miljöpåverkan (klimatpåverkan, övergödning, försurning, ekotoxicitet, energianvändning och markanvändning) mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och baseras på kvantitativa data från 57 vetenskapligt publicerade studier. Samtliga resultat uttrycks i relation till kilo produkt. Resultatet från del 1 visar att det är svårt att göra rättvisa jämförelser på produktnivå mellan ekologisk och konventionell produktion eftersom växtföljder och produktionssystem oftast är olika och de båda systemen ofta inte producerar samma livsmedelsprodukter. Variationen mellan gårdar inom respektive system är ofta mycket stor och ibland större än mellan produktionssystemen. Resultaten beror också på om jämförelsen görs per hektar eller per kilo produkt. Om skörden är lägre kan en lägre miljöpåverkan per hektar innebära en högre påverkan per kilo produkt. Rapporterna som har studerats i del 1 har delats upp i två kategorier. Resultaten från del 2 visar att med avseende på klimatpåverkan och energianvändning per kilo produkt är resultatet i huvudsak otydligt. I sex av nio livsmedelsgrupper går det inte att urskilja vilket produktionssystem som presterar bäst. Med avseende på övergödningspotential i relation till kilo produkt är resultatet blandat. Med avseende på försurningspotential i relation till kilo produkt har konventionellt producerade livsmedel generellt sett en lägre påverkan. I relation till brukad areal har däremot ekologiska produkter i huvudsak både lägre övergödnings- och försurningspotential. Dessa resultat ska tolkas med stor försiktighet och inte generaliseras på grund av att: 1) olika studier har använt olika analysmetoder med avseende på exempelvis systemgränser och allokering, 2) antalet studier är för få för att det ska gå att dra några säkra slutsatser, 3) orsakerna till de observerade skillnaderna är inte kända och 4) endast ett begränsat antal miljöaspekter har studerats. Sammanställningen i del 2 visar även att ekologiskt producerade livsmedel generellt sett ger upphov till en lägre ekotoxisk miljöpåverkan, men i regel kräver mer mark än konventionellt producerade livsmedel. Dessa resultat betraktas däremot som tämligen säkra eftersom de stämmer överens med resultat från andra publicerade kunskapssammanställningar. Enligt de senare har ekologisk livsmedelsproduktion i genomsnitt cirka 20–25 procent lägre skördar än konventionell livsmedelsproduktion, främjar i de flesta fall den biologiska mångfalden mer, eller har en mindre skadlig effekt på den biologiska mångfalden än konventionellt jordbruk. Baserat på sammanställningarna i del 1 och del 2 går det sammanfattningsvis inte att säga att det ena produktionssystemet är överlägset det andra från miljösynpunkt för någon livsmedelsgrupp, då miljöpåverkan jämförs i relation till kilo produkt. Det beror på att resultaten från olika studier pekar åt olika håll för enskilda miljöaspekter, eller att resultatet för olika miljöaspekter pekar åt olika håll för samma livsmedelsgrupp. Det kan också bero på att de båda systemen presterar likvärdigt. I relation till brukad areal är resultatet däremot i huvudsak till det ekologiska jordbrukets fördel. Ekologiskt jordbruk presterar generellt sett bättre än konventionellt jordbruk från ett lokalt och regionalt miljöperspektiv, men det har inte nödvändigtvis en lägre miljöpåverkan per producerad enhet. Båda perspektiven är relevanta och ger kompletterande information. Vilket perspektiv som är mest relevant i en given situation beror på vilken eller vilka miljöaspekter som prioriteras, samt på de lokala och regionala förhållanden där livsmedelsproduktionen sker, exempelvis tillgången på mark och den bakomliggande miljöbelastningen. För att kunna ta ställning till om en ekologisk produkt är fördelaktig från miljösynpunkt måste målbilden vara bestämd samt vilka miljömål som ska prioriteras. Till detta kommer alla övriga aspekter som kan ha betydelse, som till exempel djurvälfärd, sociala aspekter, arbetstillfällen, risker vid hantering av växtskyddsmedel och risken för resthalter av dessa i livsmedel.

Nyckelord: Livsmedel, ekologisk produktion, konventionell produktion



Denna post skapades 2016-03-28. Senast ändrad 2016-06-23.
CPL Pubid: 233721

 

Läs direkt!

Lokal fulltext (fritt tillgänglig)

Länk till annan sajt (kan kräva inloggning)