CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Göteborg - mellan segregation och kreativitet

Jan Jörnmark (Mistra Urban Futures) ; Joakim Forsemalm (Mistra Urban Futures) ; Karl Palmås (Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Science, Technology and Society)
Göteborg : Tangent, 2016. ISBN: 978-91-979842-6-3.- 240 s.
[Bok]

Det här är en studie över Göteborgsregionens utveckling under det senaste seklet, med fokus på de senaste decennierna. Den började som ett arbete med att förstå de kreativa processer som pågår i främst den centrala staden, men på ett tidigt stadium upptäckte vi att dessa delar av Göteborg snarare präglades av växande segregation och att de tendenser som pågått i riktning mot en förtätning hade bromsats sedan början av 2000-talet. I fördjupningen av arbetet blev det tydligt att den försvagning vi kunde skönja hade mycket djupa historiska rötter. Redan från början hade vår studie förankrats i framförallt Jane Jacobs men även Richard Floridas teorier om den täta stadens betydelse. Eftersom internationell teknikspridning blivit ett allt viktigare drag i utvecklingen de senaste decennierna ska det redan här framhållas att Jane Jacobs begrepp importersättning är centralt i arbetet. I korthet kan det sammanfattas som att hon menar att en kritisk del av städers ekonomiska kraft är att de fungerar som idéfönster mot omvärlden. Större nya tekniska genombrott märks först i städer och det är där som de sedan utvecklas genom begreppet ”importersättning”. Detta ska ses som att man utvecklar lokala varianter av det som tidigare kommit utifrån. För att förstå de problem Göteborgsregionen mött under de senaste decennierna är det därför nödvändigt att se hur motsvarande processer sett ut i andra europeiska och amerikanska städer. Inte minst gör det senaste decenniets uppbromsning att jämförande studier ter sig nödvändiga. Men mest fruktbart är det att jämföra Göteborg med Stockholm. De båda städerna delar institutionellt ramverk (lagsystem), kapitalmarknad och politiskt möjliga val, vilket gör att de kan förväntas ligga mycket nära varandras utveckling under hela den undersökta perioden. Så är också fallet, vilket gör de skillnader som visat sig vid olika tidpunkter än mer intressanta. I samtliga dessa jämförelser blev det tydligt att de senaste fyra decennierna erbjudit helt annorlunda möjligheter än den period som föregick dem. Mitten av 1970-talet är en avgörande brytpunkt. Rötterna till denna förändring kan skönjas tillbaka till andra halvan av 1950-talet, när den process som fram till dess oavbrutet lett till att städer växt genom en extensiv utbredning börjar luckras upp. Ända sedan dess kan vi se ett tryck mot förändrade institutionella regler på så skilda platser som i Frankfurt och Los Angeles. Förändringen har naturligtvis även mött svenska stadsbyggnadsaktörer. Fullt ut kom dock inte dessa tendenser att slå ut förrän under den senare halvan av 1970-talet. De har fördjupats ända sedan dess och kan sammanfattas som att diversiteten i den urbana utvecklingsprocessen ökat. Av olika skäl är det uppenbart att Göteborg släpat efter i denna utveckling. Inte minst har den starka betoningen av regionförstoring snarare än förtätning varit olycklig. Slutresultatet har blivit att de problem vi skrev om i inledningen blivit ett allt värre problem för staden.

Nyckelord: Stadsutveckling, Göteborg, förtätning, Jane Jacobs, flyttmönster, regionförstoring, ekonomisk geografi, ekonimisk historia, urban ekonomi


Boken är resultatet av Mistra Urban Futures-projektet "Staden som värdenätverk". Mer information: www.mistraurbanfutures.org



Denna post skapades 2016-01-04. Senast ändrad 2017-01-12.
CPL Pubid: 229548