CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Turistens klimatpåverkan – modell och beräkning för Västsverige

Birgit Brunklaus (Institutionen för energi och miljö ; Institutionen för energi och miljö, Miljösystemanalys) ; Frida Hermansson (Institutionen för energi och miljö, Miljösystemanalys) ; John Armbrecht ; Erik Lundberg
Göteborg : Chalmers University of Technology, 2015. - 53 s.
[Rapport]

Sedan år 2000 har turismkonsumtionen i Sverige nästan fördubblats och exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med 160 procent. Den nationella strategin för svensk besöksnäring har som vision att öka turistomsättning till 500 miljarder SEK till år 2020. Detta kommer att leda till en ökad påverkan på miljön, klimatet och samhället i stort. Ur ett hållbarhetsperspektiv innebär visionen därför stora utmaningar. I den här studien är fokus riktad mot miljön och mer specifikt klimatpåverkan. Ett tillvägagångssätt för att öka förståelsen är att beskriva hur turistens konsumentval påverkar klimatet, och beräkna turisters klimatpåverkan och ta fram nyckeltal mer specifikt för turister i Västsverige. Modell och klimatberäkningar: För att beräkna turisters klimatpåverkan under sitt besök i Västsverige inkluderas i denna rapport följande fyra moment: transport t/r till Västsverige, kost, logi och aktiviteter. Valet av de fyra kategorierna är kopplat till vad en turist konsumerar under ett besök i Västsverige, men också ett resultat av tillgången till data (dvs. tidigare LCA-studier och klimatdata) för tjänster och produkter som påverkar klimatet. En s.k. modulbaserad ansats har valts för studien. Statistisk data från SCB (2014), IBIS (2013), Turistrådet Västsverige (f.d. Västsvenska turistrådet) och Handelns Utredningsinstitut (f.d. Turismens utredningsinstitut) har använts för varje modul (transport, logi, aktiviteter och kost). Dessa data kallas för förgrundsdata. För att beräkna klimatpåverkan för varje enskild modul krävs s.k. bakgrundsdata. Här används LCA-databaser (t.ex. ecoinvent inom transport), klimatberäkningar (framförallt för hotell), miljö- och energiredovisningar som översätts till klimatdata (framförallt för aktiviteter) eller LCA-studier som översättas till maträtter (framförallt inom kost). Modellen är utformad för att fungera på både lokal och nationell nivå eftersom den är baserad på existerande turiststatistik (som finns både på lokal och nationell nivå) kopplad till existerande LCA/Klimatdata. För framtida användning av modellen och beräkningar är dock bättre turistdata samt bättre LCA/klimatdata önskvärd. Resultat och nyckeltal: Resultaten visar att turistens klimatpåverkan i huvudsak orsakas av transport (54 %) och logi (23 %.). Dessutom visar resultaten att varje turist orsakar 110kg CO2 ekv.Utsläppen varierar emellertid kraftigt beroende på turisternas val av transportslag, typ av logi, kost och aktiviteter. Turistkronan är ett vanligt nyckeltal och visar turistisk gensomsnittlig konsumtion fördelad på olika områden. Jämförelsen ger en bild av proportionerna mellan konsumtion och miljöpåverkan, där t.ex. transport står för 11% av tursitkronan men 54% av klimatpåverkan. Följande nyckeltal har tagits fram för den årliga turistiska klimatpåverkan: • Total klimatpåverkan turism i Västsverige = 349 miljoner kg CO2 ekv • Klimatpåverkan per turist = 110 kg CO2 ekv • Klimatpåverkan per gästnatt = 39 kg CO2 ekv • Klimatpåverkan/turistomsättning = 0,01 kg CO2 ekv Ovanstående klimatpåverkan är dock endast ett brutto. För att räkna ut en nettopåverkan är det viktigt att föra ett alternativskostnadsresonemang. Det innebär att vi bör ha information om vad turisten hade gjort om denne inte turistat i Västsverige. Rapporten diskuterar tre sådana alternativ: att stanna hemma, att resa till en annan destination samt att konsumera andra varor och/eller tjänster. För att räkna ut en mer detaljerad nettopåverkan krävs dock mer information om turistens alternativ till semester i Västsverige. För att vidare utveckla modellen rekommenderar vi: Att samla in mer detaljerad data om besökaren som kan kopplas till deras klimatpåverkan. För datainsamling av besöksdata krävs en modifiering av enkäter som används för att ställa frågor kring främst mat (vegetarisk, fisk, kött, vin, öl etc.) och transportslag (flyg, bil, från var, på plats etc.). En annan rekommendation är att bygga upp en detaljerad klimatdatabas tillsammans med t.ex. Swedish Welcome för hotell, restauranger, upplevelser och attraktioner. En sådan databas är också av intresse för forskning och skulle kunna genomföras tillsammans med GU och Chalmers. Forskningsintresset ligger i att allmänt vidareutveckla LCA-modeller kring tjänster, men också mer specifikt inom turismfältet. I utvecklad form är modellen ett verktyg för att paketera mer hållbara alternativ för turister i allmänhet och miljömedvetna turister i synnerhet. Den kan hjälpa aktörer att visa upp effekterna av hållbara konsumentval, vilket ligger i linje med visioner på lokal, regional och nationell nivå. Det är möjligt att synliggöra hållbara transporter, aktiviteter, boende och mat, dvs. hållbara val i turistkonsumtionens samtliga delar. ˜˜˜

Nyckelord: turism, klimatpåverkan, livscykelanalys, västsverige



Den här publikationen ingår i följande styrkeområden:

Läs mer om Chalmers styrkeområden  

Denna post skapades 2015-11-25. Senast ändrad 2016-09-27.
CPL Pubid: 226288

 

Läs direkt!

Lokal fulltext (fritt tillgänglig)


Institutioner (Chalmers)

Institutionen för energi och miljö (2005-2017)
Institutionen för energi och miljö, Miljösystemanalys (2005-2017)
Centrum för turism (GU)
Företagsekonomiska institutionen, Marknadsföring (GU)

Ämnesområden

Energi
Hållbar utveckling
Klimatforskning
Miljövetenskap
Företagsekonomi
Sociologi
Kulturstudier

Chalmers infrastruktur

Ingår i serie

Report - Division of Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology 2015:16