CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Göteborg goes green: Implementering av det kommunala programmet ”Miljöanpassat byggande” – En intervjustudie.

Liane Thuvander (Institutionen för arkitektur) ; Roberto Cattaneo (Institutionen för arkitektur) ; Barbara Rubino (Institutionen för arkitektur)
Göteborg : Chalmers University of Technology, 2013.
[Rapport]

I maj 2009 antog Fastighetsnämnden i Göteborgs Stad ett kommunalt program Miljöanpassat byggande (MAB) med riktlinjer för byggandet av nya bostäder. Programmet som utarbetades under ledning av Fastighetskontoret i samverkan med Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen innebär att exploatören förbinder sig i ett markanvisningsavtal att följa riktlinjerna. Programmet ställer högre krav än normen och medför ökade krav på byggherrar och byggsektorn, men också ändrade rutiner för Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Syftet med projektet ”Göteborg goes green” är att följa upp och dokumentera hur MAB implementeras och tillämpas för att få kunskap om programmet ger effekt som planerat, att ge feedback till Fastighetskontoret för en framtida utveckling av programmet, och att identifiera eventuella områden för revidering. Ett övergripande syfte är att bidra till en kontinuerlig dokumentation av utvecklingen för ett hållbart byggande i Göteborgs kommun. Empiriskt material har samlats in genom studier av styrdokument och sju intervjuer med nyckelaktörer på Fastighetskontoret, Lokalförvaltningen, ett kommunalt fastighetsbolag och byggföretag. Intervjuerna genomfördes under hösten 2012. Ett antal teman har utvecklats för att strukturera intervjuerna och analysen: framtagning av programmet, implementering av programmet, reaktioner på programmet, effekter, revidering av programmet, programmets framtid, samt programmet i en regional och nationell kontext. Frågorna anpassades till de enskilda aktörerna och deras relation till programmet. Tre år efter antagandet av MAB har ännu inget projekt följt programmet från början till slut. Däremot har målet att ta upp miljöfrågan och starta en diskussion med aktörer inom byggsektorn uppnåtts. Fördröjningen beror främst på interna organisatoriska svårigheter, bl.a. bristen på samordning mellan olika kommunala förvaltningar och avsaknad av en kontaktperson t.o.m. april 2012. Svårigheterna har delvis berott på att Fastighetskontoret varit ensamt ansvariga för programmet. De intervjuade från byggbranschen har uppfattningen att Göteborgs kommun har gjort ett viktigt och stort steg i arbetet med framtagandet av Miljöanpassat Byggande. En ursprunglig skepticism har med tiden förändrats till uppfattning att de ställda kraven inte skiljer sig särskilt mycket från dem som Boverket har i BBR och stora byggbolagen redan arbetar med i sin vardag. En fullständigöversyn och revideringav MAB anses inte vara nödvändigt ännu, och underlaget för att genomföra en översyn och revidering är för litet eftersom inget projekt har följt MAB från början till slut. Däremot pågår ett justeringsarbete där Fastighetskontoret utvecklar checklistor för att göra MAB mer hanterbart och lättare att följa upp från kommunens sida men också för att underlätta för byggbranschen att tillämpa MAB. Checklistan ska fungera som underlag till projekten som markanvisas vilket branschen har efterfrågat. Även om framtiden för MAB fortfarande är en öppen fråga, har vi bett de intervjuade att spekulera över hur programmet kan se ut om tio år. Svaren har en stor spännvidd från konkreta tekniska funktionskrav över kopplingar till kostnader och stadsplaneringsfrågor, till programmets utformning och ideologiska perspektiv. Några konkreta synpunkter som de intervjuade har är att programmet borde bli kortare och istället tydligare inom specifika områden, inkludera materialens inbyggda energi, se husen som en energiproducent, stödja byggande i trä, se byggnadernas olika funktioner och verksamheter i en helhet för bättre energibalans, addera ett kostnadsperspektiv, samt inkluderar sociala aspekter. Eller så behövs MAB inte längre? Existensen av sådana kommunala riktlinjer diskuteras för närvarande i den svenska regeringen, som i och med detta riskerar underskatta deras betydelse i utvecklingen av hållbart byggande. De lokala myndigheterna lär sig först från innovativa demonstrationsprojekt som visar att nya lösningar är genomförbara och sätter sedan igång lokala förändringar som i sin tur ger rekommendationer till de statliga myndigheterna. Istället för att förminska betydelsen av lokalt styre bör de lokala myndigheternas arbete samordnas och utvärderas för att tydligare kunna visa på konsekvenserna och effekterna av programmen för hållbart byggande i en större skala. Förutom att projektet ”Göteborg goes green” dokumenterar hur MAB börjar implementeras har projektet även betydelse för vår gemensamma utveckling av kunskaper kring miljöanpassat byggande, dels som utvärdering av pilotinsatser och dels som metod för återkoppling av erfarenheter vid implementeringar för att stimulera genomförande av nya projekt.

Nyckelord: guidelines, implementering hållbart byggande, intervjustudie, Göteborg



Denna post skapades 2013-08-05. Senast ändrad 2015-02-11.
CPL Pubid: 180535

 

Institutioner (Chalmers)

Institutionen för arkitektur

Ämnesområden

Arkitektur

Chalmers infrastruktur