CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

KARTLÄGGNING AV MÖJLIGHETER OCH HINDER FÖR ÅTERBRUK GENOM SLUTNA MATERIALCYKLER FÖR MÖBLER OCH INREDNING I VÄSTRA GÖTALAND

Thomas Nyström (Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Design and Human Factors) ; Oskar Rexfelt (Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Design and Human Factors)
Göteborg : Chalmers University of Technology, 2012. - 43 s.
[Rapport]

Västra Götalandsregionen (VGR), uppdragsgivare till detta projekt, har bland annat som uppgift att främja hållbar utveckling i Västra Götaland. Detta har medfört att man har tagit ett antal initiativ för att skapa en hållbarare konsumtion av möbler. Det finns idag mycket fakta som pekar på att samhällets materialflöden genom ökande uttag av ändliga och förnyelsebara resurser behöver slutas, och de ekonomiska drivkrafterna förändras mer mot prestanda från dagens konsumtionsparadigm med kort livslängd och ofta med lågt återvände i använda möbler. Varje år slängs stora mängder av fullt funktionsdugliga kontorsmöbler och inredning inom Västra Götalandsregionen med en stor miljöpåverkan och för stora summor av skattebetalarnas pengar. Utfasning av möbler kan bero på behov av förnyelse för att skapa funktionella och tidsenliga arbetsplatser eller att möblerna är förbrukade efter mångårigt slitage och inte bedöms som möjliga eller lönsamma att reparera.. Det finns idag få möjligheter för offentliga verksamheter att på ett effektivt sätt kunna återbruka möbler och inredning och det finns få kommersiella aktörer som idag kan erbjuda möjligheter till renovering och återanvändning genom försäljning av begagnade möbler i en skala och till en kostnad som kan passa offentliga verksamheters befintliga inköpsrutiner. De aktörer som verkar inom offentlig inredning; offentliga beställare, återförsäljare, producenter och arkitekter/designers har tillsammans möjligheter att bryta denna negativa trend genom olika åtgärder som att utveckla inköpskrav och rutiner med krav på t.ex. systematisk återanvändning, reparation, återtillverkning, uppgradering mm. Men för att detta skall bli möjligt krävs att de centrala aktörerna utvecklar sin nuvarande logik för att tjäna pengar genom alternativa affärsmodeller och designar/utvecklar produkter för cirkulära materialflöden genom olika återbrukslösningar. Denna förstudie har haft som mål att undersöka hur några olika aktörer i den offentliga möbelvärdekedjan, möbelproducenter och återförsäljare, ser på hinder och möjligheter för att kunna erbjuda olika återbruks‐lösningar till sina offentliga kunder. Det finns även med en översiktlig litteraturstudie som visar på genomförda aktiviteter och exempel på möjliggörande tekniker för cirkulära materialflöden samt även tänkbara positiva effekter dessa kan ge ur ett hållbarhetsperspektiv, dvs tänkbara miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter. I denna studie har fokus varit på s.k. lös inredning som möbler och belysning och inte på fast inredning som köksutrustningar som ofta hyresgäster har svårt att påverka. Flera av de intervjuade tillverkarna, ser positiva möjligheter till att utveckla nya lösningar mot slutna materialcykler, då de sedan länge strävar efter att tillverka produkter som de vill skall finnas länge på marknaden och bli ”klassiska”. Men ett antal hinder finns för att få lönsamhet i sådana lösningar som t.ex. intresset att utveckla nya affärsmodeller, produkternas återvärde, estetiska faktorer och brukarnas acceptans för funktionalitet, slitage och intresse för tidsenliga/tidlösa möbler mm. Ett undantag är de intervjuade belysningstillverkarna som inte såg återbruk som meningsfullt eller intressant då de ansåg att energibesparingar genom ny teknik var betydligt viktigare än att kunna spara material. Studien visar att de olika aktörerna har olika praktiska förutsättningar för att kunna genomföra förändringar i sina verksamheter dels beroende på företagsledningens motivation men även beroende på kompetens och organisationens komplexitet. Generellt finns ett större intresse och praktiska förutsättningar hos de tillverkare som har större kontroll över sin värdekedja genom egen produktion och försäljning medan de tillverkare som är beroende av underleverantörer ser mindre möjligheter och också är mer bundna till andra aktörer som t.ex. återförsäljare med ramavtal. Den intervjuade återförsäljaren ser ett litet intresse till förändring och de tillverkande företagen beskriver att det rådande systemet med återförsäljare har förhindrat många egna initiativ kring återbruk. Det intervjuade renoveraren ser stora möjligheter att passa som en del i ett slutet möbelsystem för VGR. Rekommendationer för ett fortsatt arbete är att de aktörer som i förstudien visat ett intresse för att vilja utveckla nya affärsmodeller och produkter för slutna flöden får möjligheter till kompetens och utvecklingsstöd för att ta fram demonstatrationsprodukter samtidigt som fler tillverkare och övriga aktörer erbjuds möjligheter att delta i en utbildningsinsats.

Nyckelord: Slutna materialcykler, återtillverkning, funktionsförsäljning



Den här publikationen ingår i följande styrkeområden:

Läs mer om Chalmers styrkeområden  

Denna post skapades 2012-12-18. Senast ändrad 2015-05-08.
CPL Pubid: 168169

 

Läs direkt!

Lokal fulltext (fritt tillgänglig)