CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

Förbättrad arbetsmiljö i kontrollrum genom fokus på ökad människa-maskininteraktion

Anna-Lisa Osvalder (Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Design and Human Factors) ; Jonas Andersson (Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Design and Human Factors) ; Lars-Ola Bligård (Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Design and Human Factors) ; Håkan Alm
FALF 2011, forskningskonferensen för arbetslivsforskning, 16-17 juni, Luleå (2011)
[Konferensbidrag, övrigt]

För att vara konkurrenskraftig ställs dagens processindustri inför krav på ständig utveckling för effektivt utnyttjande av resurser, både tekniska och mänskliga. I takt med att komplexiteten i anläggningarna ökar, ökar även utmaningen att styra processerna snabbt, säkert och effektivt i kontrollrummen. Speciellt är detta kännetecknade för säkerhetskritiska och komplexa domäner, som kärnkraft, värmekraft, pappers- och massaindustri, gruvdrift, raffinaderi och kemikalieindustrin. Fjärrstyrning av anläggningar samt ökande automatisering bidrar till att andelen arbete i form av kontrollrumsbaserad övervakning stiger samtidigt som personalstyrkan ofta reduceras. Ett viktigt steg i utvecklingen är att skapa användbara tekniska lösningar, vilket medför att krav på funktionalitet och användarvänlighet måste uppfyllas. Idag används en allt större mängd informationsteknologi i processövervakningssystem för att visualisera anläggningens status, vilket medfört att tekniken tenderat till att bli alltmer svårförstålig och hanteringsmässigt komplicerad, efter som processer, samband och logik inte är enkelt iakttagbara. För att motverka denna problematik har god människa-maskininteraktion blivit en allt viktigare kvalitetsaspekt i teknikutvecklingen såväl som i arbetsmiljöarbetet. För operatören är det till exempel viktigt med ökad transparens av tekniken, samt reducerad och adekvat informationsmängd att hantera, vilket kan minska osäkerhet och stress. Det finns flera områden som kan utvecklas för att uppnå god människa-maskininteraktion i kontrollrum. Tre huvudområden är skärmbildspresentation, larmsystem och fysisk utformning av arbetsmiljön. För att stödja beslutsfattande, och därmed effektivisera övervakning och styrning behövs ändamålsenlig visualisering av anläggningens status för olika driftssituationer. Detta innebär utveckling av skärmbildspresentationer utformade efter operatörernas perceptiva och kognitiva förutsättningar att ta in och bearbeta visuell information. Trenden inom skärmbildsbaserad gränssnittsdesign för kontrollrum går idag mer och mer mot att öka förståelsen om processens tidigare, nuvarande och kommande tillstånd. Det handlar till exempel om ekologiska, funktionsorienterade och uppgiftsorienterade gränssnitt, samt informationstäta skärmbilder. Larmsystem är en viktig komponent i anläggningens säkerhetssystem. Bristande utformning kan leda till fel som potentiellt kan förvärra uppkomna incidenter och göra dessa svårhanterade. I en larmsituation påverkas operatörens arbetsbelastning av mentala krav, tidskrav och krav på korrekt utförande. Operatörens prestation i en larmsituation är mycket beroende på vilket stöd och vägledning larmsystemet ger, t ex i form av checklistor, larmprioritering, larmundertryckning, och reducering av distraherande stimuli. Tidig upptäckt av avvikelser och mönsterigenkänning är viktigt för säkerhetskritiska larm, och att säkerställa att varje larm kräver en respons av operatören. God fysisk ergonomisk utformning av kontrollrum innebär korrekt placering av teknisk utrustning, monitorer, arbetsytor, sittplatser, ljuskällor och ventilation, samt möjligheter till att justerbara bord, stolar, skärmar, belysning, ljudkällor etc efter individuella önskemål. Även organisatoriska aspekter påverkar operatörens prestation och arbetsmiljö i kontrollrum. Till exempel arbetstider, skiftlagen sammansättning och arbetsuppgifternas utformning och omfattning påverkar. Ofta arbetar operatörerna i team, både med medarbetare inne i kontrollrummet och ute i anläggningen. Att utnyttja kunskap, erfarenhet och stöd från teamet är en viktig aspekt vid problemlösning i kritiska situationer. Även effektivitetstänkande och säkerhetskulturen på anläggningen spelar roll. Slutsatsen är att genom att fokusera på förbättrad människa-maskininteraktion vid förändringsarbete, modernisering och nyutveckling av kontrollrum medför detta inte bara möjligheter till ökad effektivitet och säkerhet för anläggningen utan också som ett led i arbetsmiljöarbetet att utforma bättre förutsättningar för ökad prestation och tillfredsställelse hos operatörerna att driva anläggningen optimalt och säkert.

Nyckelord: kontrollrum, processoperatör, komplexa system, människa-maskinsystem



Den här publikationen ingår i följande styrkeområden:

Läs mer om Chalmers styrkeområden  

Denna post skapades 2012-01-17. Senast ändrad 2015-10-22.
CPL Pubid: 153477