CPL - Chalmers Publication Library
| Utbildning | Forskning | Styrkeområden | Om Chalmers | In English In English Ej inloggad.

God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller

Marie Hult ; Agneta Agge ; Pontus Larsson (Institutionen för bygg- och miljöteknik, Teknisk akustik, Rumsakustik) ; Kerstin Persson Waye
2011. ISBN: 978-91-978916-7-7.- 146 s.
[Rapport]

Bakgrund På initiativ av Mölndals stad startade ett forskningsprojekt ”Hur uppnås god ljudmiljö i förskolor och skolor?”. Syftet var att utvärdera de ljudförbättrande åtgärder som genomförts och planerades bli genomförda i särskilt utsatta rum i denna typ av lokaler. De rum som var föremål för åtgärder var enligt Mölndals och denna rapports benämningar matrum (Socialstyrelsens gamla benämning: Allrum 2), bygg-/lekrum (Allrum 1) samt lekhall (Rörelselekrum) i förskola samt klassrum, korridor och matsal i skola. Syftet var också att, med erfarenheterna från Mölndal och utvärderingens resultat föreslå kravspecifikationer för god ljudmiljö i dessa rumstyper. Produktinventering En inventering av ytskikts- och inredningsmaterial med goda ljudegenskaper genomfördes med analys av hur tillverkarna redovisade ljudprestanda för olika typer av produkter. För att få fram en bruttolista av produkter med goda ljudegenskaper och som lämpade sig i förskolor och skolor med avseende även på andra egenskaper gjordes ett urval i två steg med hjälp av en yrkesmässigt allsidigt sammansatt panel. Syfte Urvalsprocessen hade två syften: • dels att få fram en bruttolista av intressanta ytskikts- och inredningsprodukter som Samfast kunde ha för urval av produkter till etapp II i Mölndals åtgärdsprogram för ”ljudsanering”. • dels att få större klarhet i vilka jämförbara ljudprestanda som kan användas som krav i samband med upphandling av bygg- och inredningsprodukter. Interventionsstudie Parallellt påbörjades också en så kallad interventionsstudie, en studie av barns och personals upplevelse av ljudmiljö och hälsa före och efter åtgärder av den fysiska miljön som syftade till att minska buller. Studien genomfördes med ljudmätningar och enkäter till/ intervjuer med personal, barn och föräldrar i förskolan och lärare, elever och lokalvårdare i skolan. Ljudmätningarna, enkäterna och intervjuerna hade också ett metodologiskt syfte; att komma fram till vad som är viktigt och möjligt att mäta och hur det ska mätas för att kunna bedöma om ljudmiljön förbättrades efter åtgärdernas genomförande och på vilket sätt. Upplevelsen av ljudmiljön var klart förbättrad efter de insatser som gjordes i Mölndals förskolor och skolor. Vid de fysikaliska mätningarna av rumsakustik och ljudnivåförändringar kunde också förbättringar konstateras, dock inte i motsvarande grad som den upplevda förbättringen. Detta talar för att det behöver utvecklas nya psykoakustiska mått som bättre förmår mäta den upplevda förändringen av ljudkvaliteten som uppnåddes. Ytterligare ett syfte med ljudmätningarna var att försöka hitta vägar att nyansera hur ljudkrav kan ställas på olika typer av de ovan nämnda särskilt utsatta rummen i förskolor och skolor. Rapportens innehåll På sidorna 10-14 i rapporten återfinns förklaringar av olika ljudbegrepp. I kapitel 1, Inledning, görs en kort omvärldsbeskrivning med resultat från andra projekt om ljudmiljö i förskolor och skolor samt en genomgång av gällande myndighetsregler på området. Flera undersökningar har visat att ljudnivåerna i förskolor inte ligger så långt under gällande gränsvärden. I kapitel 2 redovisas ”materialprojektets” metod. I kapitel 3 presenteras utfallet av kontakter med företagen som svarat på en enkät om sina produkter. Där summeras vilka ljudprestanda de framhåller för de olika produkttyperna tak- och väggabsorbenter, skärmväggar, golv, möbler och inredning. De viktigaste måtten på ljudprestanda presenteras sedan lite mer i detalj. I kapitel 4 beskrivs de åtgärder som genomfördes för att förbättra ljudmiljön. I bilaga 4 finns dessutom en detaljerad beskrivning av ytskiktsmaterial och inredning före respektive efter åtgärder i varje rum som ingick i studien. I kapitel 5 görs en summering av de viktigaste resultaten från de ljudmätningar som genomfördes i tomma rum före och efter åtgärder. I kapitel 6 finns motsvarande sammanfattning av de viktigaste resultaten av ljudmätningar i rum med verksamhet före och efter åtgärder, liksom av resultaten från enkäterna om upplevd ljudmiljö och hälsa. I kapitel 7 presenteras hur förändringarna upplevdes utifrån andra infallsvinklar än ljudmiljön. I kapitel 8 görs en kort summering av interventionsstudiens och materialstudiens resultat som kan ha bäring på hur ljudkrav kan ställas. I kapitel 9, slutligen, sammanfattas det som kommit fram av studien i form av strategier, exempel på krav, referensvärden och lösningar för god ljudmiljö. Avgränsningar Det är viktigt att framhålla att denna studie har fokuserat på förbättring av befintliga lokaler och endast delvis berört planering av nya lokaler för förskolor och skolor. Med undantag för den viktiga parametern efterklangstid har ljudmätningarna inte heller berört sådana parametrar som framför allt är viktiga vid planering av nya förskolor och skolor och som finns väl beskrivna och underbyggda i den svenska ljudstandarden för lokaler (SIS, 2007).


Nr 4: 2011. Enheten för Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa



Denna post skapades 2011-12-20. Senast ändrad 2014-05-07.
CPL Pubid: 150571

 

Läs direkt!


Länk till annan sajt (kan kräva inloggning)


Institutioner (Chalmers)

Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa (GU)
Institutionen för bygg- och miljöteknik, Teknisk akustik, Rumsakustik

Ämnesområden

Miljömedicin

Chalmers infrastruktur

Ingår i serie

Rapport från Arbets- och miljömedicin 4:2011